Så stolt att jag ryser

Man ska inte ta åt sig äran av andras jobb och att Millencolin Music Prize nu förverkligas är verkligen inte ett resultat av mitt jobb. Det är tack vare Christer Moll på Kultur- och medborgarförvaltningen, Mudda Johansson på ScenIT, NAs chefredaktör Ulf Johansson med kollegorna Lennart Mattisson, Karin Andersson och Anders Jakobson. Och inte minst killarna i Millencolin, särskilt Erik, Mathias och Larzon som kunnat vara med på möten! Men även om jag försöker vara ödmjuk 😉 så var det jag som jobbade fram det första förslaget och jag blir så stolt att jag ryser när jag tittar på nomineringssidan som nu ligger ute. Så nominera nu – och köp biljetter till galan i januari så fort de släpps!

4 reaktioner på ”Så stolt att jag ryser”

  1. Jo, det är sant. Fast kommunens priser brukar vara lite mer uthålliga: stipendiet till Hjalmar Bermans minne har delats ut sedan 60-talet (typ – jag vet inte exakt år). Och det är inte så många priser som kommunen delar ut. Och att ett av de få är uppkallade efter ett rock(eller skatepunk)-band känns lite annorlunda. Och sedan är det ju det där med att man alltid tycker sina egna barn är vackrast…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *